Valutakurser förklarade
Köpkurs och säljkurs: vilken växelkurs gäller när du växlar euro?
På tavlan hos ett växlingskontor står varje valuta två gånger, en kurs under "Vi köper" och en under "Vi säljer". Det ser ut som en detalj, men skillnaden mellan de två siffrorna är där det mesta av växlingskostnaden finns. När du vet vilken kurs som gäller för dig och hur långt den ligger från mellankursen kan du räkna om vilket erbjudande som helst till en procentsats.

Varför det finns två kurser
En bank eller ett växlingskontor handlar valuta åt båda hållen. De köper euro av resenärer som kommer hem och säljer euro till dem som ska iväg. De köper billigare än de säljer, och skillnaden är deras intäkt. Det är hela affärsidén, och därför har varje valuta två siffror på tavlan.
Båda kurserna sätts runt mellankursen, mittpunkten mellan vad grossistmarknaden betalar och begär för valutan just nu. Det är den siffran du ser i en valutaapp eller i sökresultat. Ingen säljer valuta till dig till exakt den kursen, men den är den neutrala punkt som alla erbjudanden kan mätas mot.
Vilken kurs gäller för dig?
Orden är skrivna ur bankens perspektiv, inte ditt, och det är där många går fel. Säljkurs betyder att banken säljer och du köper. Köpkurs betyder att banken köper och du säljer. Före resan betalar du alltså säljkursen, och efter resan, när du lämnar tillbaka överblivna euro, får du köpkursen.
Det finns en tumregel som fungerar på varje kurstavla: du får alltid den kurs som ger dig minst. Står det hur många kronor en euro kostar betalar du den högre siffran när du köper euro och får den lägre när du säljer. Hamnar du på fel sida om mitten är det inget misstag, det är så kurserna är byggda.
- Du köper euro inför resan: bankens säljkurs gäller.
- Du säljer tillbaka euro efter resan: bankens köpkurs gäller.
- Köper du sedlar och växlar tillbaka samma sedlar betalar du båda halvorna av spreaden.
Så räknar du ut spreaden i procent
Anta att mellankursen är 11,00 kronor per euro och att ett växlingskontor på flygplatsen har säljkursen 11,55 och köpkursen 10,45. Hela spreaden är 11,55 minus 10,45, alltså 1,10 kronor. Delat med mellankursen blir det 10 %. Den siffran beskriver tavlan, men det är inte vad en enskild växling kostar dig.
Din kostnad för en växling är avståndet mellan mellankursen och kursen du får. Köper du euro för 11,55 ligger du 0,55 kronor över 11,00, vilket är 5 %. I pengar: 500 euro kostar 5 775 kronor på kontoret och 5 500 kronor till mellankursen, så växlingen kostar dig 275 kronor. Lämnar du tillbaka 100 euro efter resan till köpkursen 10,45 får du 1 045 kronor i stället för 1 100, ytterligare 5 %.
Jämför med ett växlingskontor i stan som säljer euro för 11,28. Det är cirka 2,5 % över mellankursen, och 500 euro kostar 5 640 kronor. Skillnaden mellan de två erbjudandena, 135 kronor på en enda växling, syns direkt när båda mäts mot samma måttstock, men inte när du bara tittar på kurserna.
- Din kostnad när du köper = (säljkurs − mellankurs) ÷ mellankurs.
- Din kostnad när du säljer tillbaka = (mellankurs − köpkurs) ÷ mellankurs.
- Hela spreaden på tavlan = (säljkurs − köpkurs) ÷ mellankurs.
Därför kostar kontanter, ovanliga valutor och flygplatser mer
Kontanter är dyra att hantera. Sedlar ska köpas in, fraktas, försäkras, förvaras, räknas och kontrolleras mot förfalskningar, och ett lager kan tappa i värde medan det ligger i kassaskåpet. En kortbetalning eller en överföring är bara en post i ett system. Därför växlar kortnätverken nära mellankursen, och en överföring har oftast mycket lägre marginal än en växlingsdisk.
Ovanliga valutor lägger till en risk. Ett kontor som säljer några få thailändska baht i veckan har sedlarna liggande längre, ser större svängningar i efterfrågan och betalar mer för att få tag på dem. Därför bygger det in en bredare marginal i kursen. Stora valutor som euro, dollar och pund har oftast den smalaste spreaden på samma tavla.
På flygplatser och stationer kommer allt detta tillsammans med höga hyror och kunder som har få alternativ. Spreaden där är ofta flera gånger högre än vad en kortbetalning kostar. En skylt med "ingen provision" ändrar inte saken: kostnaden har bara flyttats in i kursen, och den ser du först när du jämför med mellankursen.
Vilken kurs använder ditt kort utomlands? · Hur mycket kontanter ska du ta med?
Samma spread på andra ställen
Logiken med köp och sälj finns inte bara vid växlingsdisken. När en kortterminal eller en uttagsautomat utomlands erbjuder att räkna om beloppet till kronor använder den sin egen kurs med inbyggd marginal, och den är ofta större än ett växlingskontors. Att betala eller ta ut i lokal valuta lämnar växlingen till kortnätverket och din bank, och det blir billigare i de flesta fall.
Betalappar och överföringstjänster fungerar likadant, bara med en annan etikett. Vissa visar mellankursen och tar en synlig avgift, andra lovar noll avgift och lägger marginalen i kursen. Lägg ihop båda delarna, så är jämförelsen med mellankursen densamma.
Betala i lokal valuta eller i kronor? · Ska du tacka ja till automatens växling?
Kolla ett erbjudande på under en minut
- Ta reda på vilken sida du står på. Köper du valuta gäller säljkursen, säljer du tillbaka gäller köpkursen. Är tavlan otydlig, fråga hur mycket du får för ditt belopp.
- Slå upp mellankursen. Öppna valutaparet i WaveRate. Kursen där är en referenskurs, inte ett erbjudande, och det är precis vad du behöver som måttstock.
- Jämför belopp, inte kurser. Skriv in ditt belopp i kalkylatorn och ställ det bredvid vad kontoret betalar ut eller tar betalt. Skillnaden är kostnaden i kronor.
- Gör om det till procent. Dela skillnaden med beloppet till mellankursen. Under 1 % är normalt för ett bra kort eller en överföring, flera procent är vanligt för kontanter, och mer än så är ett skäl att leta vidare.

Vanliga frågor
Vilken kurs gäller när jag köper euro?
Bankens eller växlingskontorets säljkurs, eftersom det är de som säljer valutan till dig. Det är den av de två kurserna som är sämst för dig. När du säljer tillbaka överblivna sedlar får du köpkursen.
Vad är spread när man växlar valuta?
Spreaden är skillnaden mellan kursen som banken köper valutan för och kursen den säljer den för. Mellankursen ligger ungefär mitt emellan. Vid en enskild växling betalar du ungefär halva spreaden, alltså avståndet mellan din kurs och mellankursen.
Hur räknar jag ut vad en växelkurs kostar i procent?
Ta skillnaden mellan kursen du erbjuds och mellankursen och dela med mellankursen. En säljkurs på 11,55 när mellankursen är 11,00 ger 0,55 ÷ 11,00, alltså 5 %. Jämför du beloppen du får blir resultatet detsamma, fast i kronor.
Varför är spreaden större för kontanter än för kort?
Sedlar kostar pengar att köpa in, frakta, försäkra, förvara och kontrollera, och ett osålt lager kan tappa i värde. En kortbetalning växlas elektroniskt av kortnätverket nära mellankursen, även om din bank kan lägga till en egen avgift för köp i utländsk valuta.
Lönar det sig att växla tillbaka överblivna euro?
Sällan för små belopp. Du betalar ena halvan av spreaden när du köper och den andra när du säljer tillbaka, så en tur och retur i kontanter kan kosta dubbelt så mycket som en enskild växling. Att spara sedlarna till nästa resa eller göra av med dem innan hemresan är ofta billigare.
Visar WaveRate bankernas köp- och säljkurser?
Nej. WaveRate visar referenskurser för 160+ valutor, alltså måttstocken och inte ett pris som någon bank erbjuder. Använd den för att mäta bankens eller kontorets kurs, och kolla alltid leverantörens egen kurs för det belopp du faktiskt får.
WaveRate tillhandahåller växelkursinformation endast som referens. Appen växlar inga valutor och ger ingen finansiell rådgivning, investeringsrådgivning eller handelsrådgivning.